Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute - Målspråksavvikande konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1

Full text

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
Den kommer tiden som vi måste ta
pepperkakorna ute – Målspråksavvikande
konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1
Veijo Vaakanainen
1. INLEDNING
Konnektorer (eller konnektiver) är ord som binder samman ord, fraser, satser
och meningar och markerar semantiska och logiska samband mellan dem
(Hellspong & Ledin 1997, 88; Nyström 2001, 100). Termerna konnektorer och
konnektiver används på något olika sätt i olika sammanhang (se Vaakanainen
2016, 12) men i denna artikel behandlas de som synonyma. Konnektorer kan
anses ha en viktig kohesionsmarkerande funktion i texter (se t.ex. Kormos 2011,
154). Eftersom språkinläraren förutom lingvistisk och pragmatisk kompetens
också förväntas lära sig diskurskompetens, alltså förmågan att kunna konstruera
enhetliga texter (Canale 1983, 9–10), är det viktigt för inläraren att kunna
använda konnektorer i sina texter.
Syftet med denna undersökning är att granska finska svenskinlärares
användning av målspråksavvikande konnektorer på nivåerna A1, A2 och B1
enligt den europeiska referensramen (CEFR). Jag är intresserad av vilka
målspråksavvikande konnektorer som förekommer på dessa tre nivåer och att
studera om inlärare har svårigheter med de konnektorer som nämns i CEFR-
kriterierna (se närmare kapitel 2). Slutligen är syftet också att redogöra för vilka
faktorer som möjligtvis kan förklara inlärarnas målspråksavvikande
konnektorbruk.
Det bör ännu påpekas att artikelns syfte inte är att koncentrera sig på
de ”fel” som inlärarna gör även om artikelns fokus ligger på inlärarnas
målspråksavvikande konnektorbruk. I stället ligger fokus på sambandet mellan
språktestning och andraspråksinlärning, vilket är ett forskningsområde som
kräver fortsatt forskning (Alderson 2010; Hulstijn m.fl. 2010). Vidare vill jag
granska vad inlärarna på olika CEFR-nivåer INTE kan göra, vilket enligt
Alderson (2010, 244) också är en viktig aspekt i CEFR-baserad L2-forskning.
Artikeln har delats in i 6 kapitel. I kapitel 2 presenteras den europeiska
referensramen (CEFR) och vad som sägs om konnektorer i den. Därefter följer i
kapitel 3 en kort genomgång av tidigare forskning om konnektorinlärning och
målspråksavvikande konnektorbruk i inlärarspråk. I kapitel 4 presenterar jag
det material och de metoder som jag använt i denna undersökning. Därefter
redogör jag i kapitel 5 för målspråksavvikande konnektorbruk i det empiriska
materialet. Till slut sammanfattas och diskuteras resultaten i kapitel 6.

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
2. KONNEKTORER I DEN GEMENSAMMA EUROPEISKA
REFERENSRAMEN
Syftet med den europeiska referensramen (CEFR) är att utgöra ”en gemensam
grund för att utarbeta kursplaner, läroplaner, examina och läromedel för
språkinlärning i hela Europa” (CEFR, 1) och den har i stort sett också fyllt det
här syftet eftersom många läroplaner, läroböcker och språkprov har baserats på
CEFR (Alderson 2007, 660; Hulstijn 2007, 663).
Enligt CEFR sker språkinlärning i en social kontext och inlärare är ”sociala
aktörer” som måste klara av olika (delvis språkrelaterade) uppgifter i olika
miljöer (CEFR, 9). I CEFR presenteras många olika färdighetsskalor mellan A1
och C2 för såväl receptiv och produktiv muntlig eller skriftlig språkanvändning
som för generella kommunikativa språkkompetenser som omfattar lingvistiska,
sociolingvistiska och pragmatiska kompetenser. I dessa skalor beskrivs det vad
inläraren kan prestera på olika färdighetsnivåer (för en mera detaljerad
presentation av CEFR och dess bakgrund se Hulstijn, Alderson, Schoonen 2010
eller Little 2007).
Som en del av den pragmatiska kompetensen listas också
diskurskompetens som enligt CEFR innebär förmågan att ”ordna meningar i en
följd för att producera sammanhängande språk” (CEFR, 119).
Diskurskompetensen belyses genom fyra olika färdighetsskalor: flexibilitet,
turtagning, tematisk utveckling samt koherens och kohesion (ibid., 120–121).
I skalan för koherens och kohesion nämns också användningen av
konnektorer (eller konnektiver som de kallas i CEFR). Enligt CEFR sker det
både kvantitativa och kvalitativa förändringar i konnektorbruket på inlärarens
väg mot de högre färdighetsnivåerna. Det förväntas nämligen att inlärare på de
högre nivåerna också använder mindre frekventa konnektorer och att de har en
större kontroll över konnektorbruket (Carlsen 2010, 195).
CEFR-skalan ”koherens och kohesion” beskriver också närmare vad som
är kännetecknande för konnektorbruket på olika färdighetsnivåer. På nivå A1
förväntas inläraren kunna sammanbinda ord eller fraser med ”mycket
grundläggande konnektiv” (CEFR, 121). Dessa ”mycket grundläggande”
konnektorer är enligt CEFR och samt sedan. På nivå A2 behärskar
inläraren ”enkla konnektiv” som och, men och därför att för att binda samman
fraser. Därtill kan inläraren använda de vanligaste konnektorerna i
meningssammanbindande funktion för att konstruera en berättelse eller en
beskrivning i form av en lista. På nivå B1 nämns inte några konnektorer
explicit, utan det konstateras bara att inläraren kan sammankoppla kortare
textdelar till en koherent enhet. Kriterierna för de högre färdighetsnivåerna
presenteras inte närmare i detta sammanhang eftersom denna undersökning
enbart fokuserar på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. (CEFR, 121.)
I tabell 1 har jag sammanfattat hur CEFR-skalan för koherens och
kohesion beskriver konnektorbruk på de tre första färdighetsnivåerna (A1, A2,
B1):

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
TABELL 1 Konnektorer på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1
CEFR-nivå
Vad sägs om
konnektorbruket
Vilka konnektorer
nämns?
A1
Kan binda samman ord
och fraser
Och, sedan
A2
Kan binda samman ord
och fraser, kan också
sätta samman meningar
för att berätta en
historia eller ge en
beskrivning
Och, men, därför att
B1
Kan koppla ihop kortare
delar till en enhet
-
3. KONNEKTORER I INLÄRARSPRÅK OCH ANVÄNDNING
AV MÅLSPRÅKSAVVIKANDE KONNEKTORER
Inlärares användning av konnektorer är ett forskningsområde som inte har
undersökts i någon större utsträckning (Hinkel 2001, 113; Müller 2005, 1).
Speciellt i svenska har konnektorinlärning studerats bara i några enstaka
undersökningar (Meriläinen 1997; 2000; Viberg 1993; 2001). Resultaten av
tidigare studier har dessutom delvis varierat på grund av att olika definitioner
av konnektorer har följts (Carlsen 2010, 194). Vidare skiljer sig metoderna i olika
undersökningar från varandra, vilket också försvårar jämförelsen.
Carlsen (2010) har undersökt konnektorbruket i L2-norska på olika CEFR-
nivåer och konstaterar att inlärarnas konnektorbruk i stort sett motsvarar det
som sägs i CEFR-kriterierna för diskurskompetens. Hennes studie visar
nämligen att inlärarna på de högre nivåerna verkligen använder ett större antal
olika konnektorer och har en bättre kontroll över konnektorbruket än de som
befinner sig lägre ner på skalan. Vidare visar resultaten att inlärare på de lägre
färdighetsnivåerna överanvänder de vanligaste konnektorerna. Carlsen (2010,
203; jfr Hasselgren 1994) kallar träffande dessa konnektorer för ”connective
teddy bears”. De är alltså vanliga, kända konnektorer som inlärare gärna
använder i olika kontexter.
Kerr-Barnes (1998) påpekar därutöver att inlärare också använder
konnektorer som inte ingår i målspråkslexikon, alltså konnektorer från L1 och
andra L2. Hennes studie handlar om konnektorbruket i engelskspråkiga
inlärares franskspråkiga berättelser och hon konstaterar att inlärare använder

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
t.ex. engelskans so och tyskans und i sin L2-franska (Kerr-Barnes 1998, 207–208).
Enligt Kerr-Barnes (1998: 208) är det förmodligen fråga om omedveten
språkväxling (jfr Williams & Hammarberg 1998; Hammarberg 2001).
Också studier som har fokuserat på avancerade inlärares konnektorbruk i
L2-engelska i akademiska kontexter visar att inlärarna har en viss tendens att
antingen över- eller underanvända vissa konnektorer (Crewe 1990; Granger &
Tyson 1996; Hinkel 2001). Denna över- eller underanvändning av konnektorer
har förklarats som ett resultat av antingen tvärspråkligt inflytande från
modersmålet (Granger & Tyson 1996; Hinkel 2001), eller av läroböckers
felaktiga sätt att presentera vissa konnektorer som synonymer (Crewe 1990).
Studier av inlärning av svenska som andraspråk har också visat att
inlärare tenderar att ha svårigheter med vissa konnektorer. Viberg (1993; 2001)
har studerat hur inlärare i olika åldrar använder konnektorer i muntlig
produktion och jämfört deras konnektorbruk med infödda språkbrukares. Han
konstaterar att inlärare överanvänder konnektorn sen och använder den också i
sådana sammanhang där infödda använder konnektorn då. Meriläinen (2000)
som har studerat finska svenskinlärares konnektorbruk i studentexamen
noterar i sin tur att inlärare har semantiska och logiska svårigheter med
konnektorerna men, fast och ändå. Inlärare använder t.ex. men ofta i en kontext
där utan skulle vara ett lämpligare alternativ (Meriläinen 2000, 183–184).
På basis av tidigare forskning kan man således konstatera att inlärare i
stora drag använder konnektorer såsom de beskrivs i CEFR-kriterierna. Vidare
har inlärare en tendens att antingen över- eller underanvända vissa konnektorer
(Carlsen 2010; Crewe 1990; Granger & Tyson 1996; Hinkel 2001; Viberg 1993).
Vad gäller målspråksavvikande konnektorbruk har inlärarna svårigheter med
vissa konnektorer som utan/men (Meriläinen 2000). Forskning har även visat att
inlärare använder sig av konnektorer från L1 eller andra L2 (Kerr-Barnes 1998).
4. MATERIAL OCH METOD
Som material i denna undersökning har jag använt 224 narrativa texter som är
skrivna av finska grundskolelever och gymnasister. Materialet ingår i projektet
Topling – inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. Projektets mål
är att granska utveckling av skriftliga språkfärdigheter i svenska, engelska och
finska som andraspråk i det finländska utbildningssystemet från grundskola till
universitet (Topling).
Materialet i projektet är longitudinellt och består av tre
datainsamlingsomgångar. I varje omgång skrev alla informanter fem olika
texter: mejl till en vän, mejl till en lärare, mejl till en nätbutik, insändare samt
berättelse. Till det svenska materialet hör därtill ett jämförelsematerial skrivet
av sverigesvenska gymnasister. Under projektet nivåbedömdes alla texter enligt
den europeiska referensramen (CEFR) och i bedömningen användes följande
skalor: allmän skriftlig produktion (s. 63), allmän skriftlig interaktion (s. 80),
korrespondens (s. 80), anteckningar, meddelanden och blanketter (s. 81),
kreativt skrivande (s. 63), tematisk utveckling (s. 121) och koherens och

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
kohesion (s. 121) (Lahtinen & Toropainen 2013, 94). Således har den ovan
presenterade CEFR-skalan för koherens och kohesion också använts i
nivåbedömningen.
De texter som analyserats i denna undersökning är grundskolelevers och
gymnasisters berättelser från de två första omgångarna. Texttypen berättelse
valdes eftersom berättelsen är en texttyp som torde vara bekant för inlärarna
(Selj 2010, 42) och eftersom det hör till berättelsens kriterier att skribenten måste
markera temporala och kausala samband mellan händelser (Vagle m.fl. 1993,
196). Eftersom konnektorbruket är ett sätt att markera dessa samband kan man
förvänta sig att det förekommer konnektorer i den här texttypen.
Materialet analyseras såväl kvantitativt som kvalitativt. I den första fasen
har jag läst igenom alla texter och excerperat alla ord som har använts som
konnektorer i texten. Med konnektor avses i denna undersökning ett ord som
binder samman två fraser, satser eller meningar i texten. Efter excerperingen
har jag markerat ytterligare de konnektorer som är målspråksavvikande eller
används på ett målspråksavvikande sätt. I följande fas har jag kategoriserat de
belägg som är målspråksavvikande i tre kategorier som uppstod under
analysens lopp. Till kategori 1 hör konnektorer som har en målspråksenlig form
men som har använts på ett målspråksavvikande sätt (exempel 1). Kategori 2
består av svenska ord som i texten används i stället för och i samma funktion
som konnektorer men som inte är det enligt målspråksnormen (exempel 2). Till
kategori 3 hör de konnektorer som har en målspråksavvikande form (exempel
3). De nedanstående exemplen illustrerar de tre kategorierna (konnektorer har
markerats med fetstil):
(1) Min kompisar hade många hunden och hon sa te mig som jag
kan ha en hund från henne utan kostar. (A2_2103_2)
(2) Jag kaaduin och nousin up och den jag kaaduin igen. (A1_2052_1)
(3) Telefon är mycket bättre than min gammal telefon. (A2_2056_2)
1
I exempel 1 har inläraren använt den komparativa konnektorn som istället för
den allmänt underordnande konnektorn att. I exempel 2 använder informanten
pronomenet den i stället för den temporala konnektorn sedan och i exempel 3
använder inläraren den engelska konnektorn than i stället för än.
Efter kategoriseringen har jag räknat frekvensen av de olika kategorierna
på olika CEFR-nivåer (A1, A2 och B1). Slutligen har jag jämfört användningen
av målspråksavvikande konnektorer mellan dessa tre färdighetsnivåer, samt
jämfört analysens resultat med det som sägs om konnektorer i CEFR-
kriterierna.
5. MÅLSPRÅKSAVVIKANDE KONNEKTORER PÅ OLIKA
CEFR-NIVÅER
I det här kapitlet kommer jag att redogöra för hur informanterna i det
empiriska materialet använder målspråksavvikande konnektorer.
1
Till materialet hänvisas med följande mönster: CEFR-nivå_Informant-ID_Skrivomgång

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
Presentationen fokuserar på CEFR-nivåerna A1 och A2, eftersom det inte finns
några belägg på målspråksavvikande konnektorbruk på nivå B1. Vad gäller
målspråksavvikande konnektorbruk i största allmänhet bör det först också
påpekas att det inte är särskilt frekvent, eftersom bara 6 % av alla belägg är
målspråksavvikande. Största delen av konnektorerna i texterna har även
använts i deras prototypiska funktion (se Vaakanainen 2016). Man kan dock se
några tydliga skillnader i det målspråksavvikande konnektorbruket mellan
olika färdighetsnivåer och dessa skillnader kommer att presenteras i det
följande.
5.1. Nivå A1
Frekvensen av de olika kategorierna och de enskilda konnektorerna på nivå A1
presenteras i tabell 2. Som framgår av tabellen, har ingen av kategorierna
särskilt många belägg på denna nivå men det bör dock påpekas att
konnektorbruket på denna färdighetsnivå överhuvudtaget inte är särskilt
frekvent (se Vaakanainen 2016).
Den första kategorin, alltså målspråksenliga konnektorer som använts i en
målspråksavvikande funktion, utgör den minsta kategorin med bara två belägg.
I det första fallet (exempel 4) har den komparativa konnektorn som använts i
stället för den temporala konnektorn när. I det andra fallet (exempel 5) har
informanten använt den temporala konnektorn när i ett sammanhang där en
kausal konnektor kanske skulle vara lämpligare:
(4) Vi åt chokolade pocky, som man kom på vi. (A1_2168_1)
(5) Vi målen tillsammans era anskikte, när var halloween (A1_2069_1)
TABELL 2 De olika kategoriernas och konnektorernas frekvenser på nivå A1
Kategorier och konnektorer
f
f
Kategori 1
2
- när
1
- som
1
Kategori 2
6
- den
5
- varför
1
Kategori 3
8
- ’vaikka’
1
- ”ennen”
1
- vann
1
- ven
1
- because/becouse
2
- bå (koska)
1
- dass
1
Totalt
16
16

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
Den andra kategorin (målspråksenliga ord som inte kan användas som
konnektorer enligt målspråksnormen) är den näststörsta kategorin på nivå A1
med sammanlagt sex belägg. I fem av dessa belägg har informanterna använt
pronomenet den för att uttrycka ett temporalt samband i stället för den
temporala konnektorn sedan. Dessa fall kan med största sannolikhet förklaras
med engelskt inflytande i och med att inlärarna möjligen har trott att det
svenska pronomenet den motsvarar den engelska temporala konnektorn then.
Om man följer Lahtinens (2010) kategorisering av tvärspråkligt inflytande är
det i det här fallet fråga om falska vänner. I exempel 6 använder informanten
konsekvent pronomenet den i början av satserna för att beskriva tidsföljden i
händelseförloppet:
(6) Den gå varmt och vackert. Den de cycklar på hemma gläd. (A1_2023_1)
Vad gäller informanternas användning av den istället för sedan måste det
noteras att sedan nämns i CEFR-kriterierna redan på denna nivå. Det är dock
kännetecknande för konnektorbruket på nivå A1 att inlärarna har en tendens
att använda den mera än sedan som bara ytterst sällan förekommer på denna
nivå (jfr Vaakanainen 2016).
I ett annat exempel på målspråksavvikande konnektorbruk använder
informanten det interrogativa pronomenet varför för att markera ett kausalt
samband mellan två satser. Informanten har förmodligen inte känt till det
målspråksenliga ordet eftersom/därför att och valt ett semantiskt nära ord istället:
(7) Jag tycker det, varför jag älskar min kompisar och jag älskar sommaren.
(A1_2020_1)
Den största kategorin med åtta belägg på nivå A1 är kategori 3, till vilken
konnektorer som har en målspråksavvikande form hör. Det är fråga om
konnektorer som inlärarna har överfört antingen från sitt L1 (finska) eller från
andra L2 som de behärskar. Inom denna kategori kan man urskilja tre olika fall:
L1-konnektorer, L2-konnektorer med anpassad ortografi och L2-konnektorer
utan ortografisk anpassning.
När inlärare har använt konnektorer från sitt förstaspråk har de alltid
markerat dem med citationstecken. Detta kan tolkas så att informanterna vill
markera att de inte känner till det målspråksenliga ordet utan nämner den
finskspråkiga motsvarigheten. Det är alltså fråga om en medveten
kompensationsstrategi (jfr kategorin insert i Williams & Hammarberg 1998). I
exempel 8 använder informanten den finska konnektorn vaikka med enkla
citationstecken när han eller hon vill markera ett koncessivt samband mellan
satserna:
(8) Nisse och mamma gå bada ’vaikka’ regnar. (A1_2023_1)
Vad gäller konnektorer som inlärarna har överfört från sina övriga L2 har de
antingen anpassats till målspråksortografin eller lånats direkt utan ortografisk
anpassning. Enligt Lahtinen (2010) är det fråga om nybildningar och
språkväxlingar. I exempel 9 är det fråga om en nybildning eftersom inläraren har
anpassat den tyska konnektorn wann till den svenska ortografin. Exempel 10 är
i sin tur ett exempel på språkväxling eftersom informanten har använt den
engelska konnektorn because utan att anpassa den till svensk ortografi:
(9) Klockan var 04.30 vann vi kommade till hus. (A1_2069_1)

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
(10) Jag tycker somras because it’s het. (A1_2023_1)
Sammanfattningsvis kan man konstatera att inlärarna på nivå A1 har använt
relativt mycket konnektorer som har en målspråksavvikande form (kategori 3).
Inlärarna har också ofta använt pronomenet den i stället för sedan även om sedan
nämns i CEFR-kriterierna för denna nivå.
5.2. Nivå A2
På nivå A2 använder informanterna fler konnektorer än på nivå A1. Det
förekommer också flera olika konnektorer som används på ett
målspråksavvikande sätt. Som framgår av tabell 3, är kategori 1 den största
kategorin på nivå A2 med sammanlagt 16 belägg. Denna kategori är ungefär
dubbelt så stor som de två övriga kategorierna.
TABELL 3 De olika kategoriernas och konnektorernas frekvenser på nivå A2
Kategorier och konnektorer
f
Kategori 1
16
- som
5
- därför
3
- därför att
1
- då
2
- sedan
1
- när
1
- att
1
- både-och
1
- men
1
Kategori 2
8
- den
4
- vem
2
- vems
1
- efter
1
Kategori 3
9
- (koska)
2
- wenn
1
- vann
1
- denn
1
- than
1
- that
1
- so
1
- ven
1
Totalt
33
33
Inom denna kategori råder en ganska stor variation i och med att informanterna
har använt konnektorer som är semantiskt nära den lämpligaste

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
målspråksenliga konnektorn. Informanterna har till exempel använt
konnektorn därför i början av bisatser i stället för därför att. Detta kan bero på att
konnektorerna är nära varandra till formen och att därför har en något enklare
form (se exempel 11 och 12). Förutom därför har en informant också använt den
adversativa konnektorn men i en kontext där utan skulle vara det
målspråksenliga alternativet (exempel 13):
(11) Jag reste till Helsingfors därför där var Green Day konsert. (A2_2103_1)
(12) Det var fint därför jag har altid drömt att jag vill ha en egen häst.
(A2_2057_2)
(13) På sauna, mammas bro sade ”kasta inte vatten på gammal stenarna men
kasta vatten på nya stenarna. (A2_2155_1)
En annan företeelse inom denna kategori är informanternas tendens att
använda den komparativa konnektorn som för att ersätta många andra
konnektorer. I exempel 14 har inläraren använt som i stället för att, medan som
markerar ett temporalt samband mellan satserna i exempel 15. I exempel 16
använder informanten som med komparativformen:
(14) Min kompisar hade många hunden och hon sa te mig som jag kan ha en
hund från henne utan kostar. (A2_2103_2)
(15) Jag hade mina första STOR fisk som jag var 11 år gammal. (A2_2109_2)
(16) Mina sommar var mera spännande och roligare som (A2_2145_2)
Som ovan konstaterats är det kännetecknande för kategori 1 på nivå A2 att
informanterna använder konnektorer som ligger semantiskt nära
målspråksnormen men väljer ofta en målspråksavvikande konnektor inom den
rätta konnektorgruppen, t.ex. därför i stället för därför att eller men i stället för
utan. Detta målspråksavvikande konnektorbruk kan bero på att inlärarna
experimenterar, alltså vill markera samband mellan satser och meningar, men
har fortfarande en bristfällig kontroll över konnektorbruket, vilket leder till
målspråksavvikande användning (jfr Martin m.fl. 2010, 75).
Kategori 2 är den minsta kategorin på nivå A2 med åtta belägg. Inom
denna kategori förekommer fortfarande användning av pronomenet den som
temporal konnektor på samma sätt som på nivå A1. En annan företeelse inom
den här kategorin är informanternas användning av de interrogativa
pronomenen vem eller vems för att markera temporala relationer mellan satserna
som i exempel 17 och 18:
(17) Mina bästä memori är vem mina familiejn har gått tittar Scorpions i
Miljoona Rocki! (A2_2112_1)
(18) Jag varit 15 år vems jag köpit min första moped. (A2_2171_1)
Detta kan förmodligen också förklaras med tvärspråkligt inflytande på samma
sätt som informanternas användning av den som temporal konnektor. Vem/vems
motsvarar de tyska och engelska temporala konnektorerna wenn och when så
det kan vara fråga om falska vänner.
Den tredje kategorin har sammanlagt nio belägg och är den näststörsta
kategorin. Informanternas användning av konnektorer som har en
målspråksavvikande form motsvarar i stort sett det som redan behandlats i
samband med nivå A1. Även på nivå A2 förekommer det konnektorer från L1
samt från övriga L2 som antingen är ortografiskt anpassade eller inte.

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
Också på denna nivå använder informanterna L1-konnektorer inom
parentes för att markera en lucka i ordförrådet. L2-konnektorer används i sin
tur utan några markeringar, vilket kan innebära att informanterna kanske inte
vet att konnektorerna inte hör till målspråkslexikon (jfr De Angelis 2005). Det
kan alltså vara fråga om en språkväxling som Williams & Hammarberg (1998)
kallar för WIPP (Without Identified Pragmatic Purpose, utan identifierad
pragmatisk avsikt). I det följande ges exempel på informanternas användning
av konnektorer från sina bakgrundsspråk, alltså från övriga språk (antingen L1
eller L2) som de kan (se Hammarberg 2010):
(19) Det var bra, (koska) banden var så best och BRA. (A2_2074_1)
(20) Jag hade varit redan lång jättetröt, wenn jag hade haft så massor vad jag
måste göra. (A2_2113_1)
(21) Det var roligt ven jag var i Särkänniemi med min kompis Kaisa.
(A2_2064_2)
På nivå A2 har informanterna alltså mest använt målspråksenliga konnektorer i
en målspråksavvikande funktion. Det är oftast fråga om konnektorer som ligger
semantiskt nära den ”riktiga” svenska konnektorn, vilket kan innebära att
inlärarna inte ännu har en fullständig kontroll över sitt konnektorbruk men vill
experimentera. Förutom detta använder informanterna också
målspråksavvikande konnektorer vars användning kan förklaras med
tvärspråkligt inflytande från andra L2 som informanterna kan, oftast engelska
eller tyska.
6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION
Syftet med denna artikel har varit att redogöra för finska inlärares
målspråksavvikande konnektorbruk i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1, A2
och B1. Jag har granskat vilka målspråksavvikande konnektorer inlärare
använder på dessa tre färdighetsnivåer samt undersökt om informanterna har
svårigheter med de konnektorer som nämns i CEFR-skalan för koherens och
kohesion. Vidare har jag analyserat vilka faktorer som kan förklara inlärarnas
målspråksavvikande konnektorbruk.
Analysen har visat att det finns kvantitativa och kvalitativa skillnader i
konnektorbruket mellan dessa tre CEFR-nivåer. På nivå A1 används endast få
konnektorer och antalet målspråksavvikande konnektorer är ganska litet.
Främst förekommer konnektorer som har en målspråksavvikande form eller
ord som inte kan användas som konnektorer enligt målspråksnormen. På nivå
A2 förekommer det i sin tur oftast ord som verkligen är konnektorer i
målspråkets lexikon men som används i en målspråksavvikande funktion. Det
förekommer också målspråksavvikande konnektorer från de två andra
kategorierna men deras frekvens är lägre. På nivå B1 finns inga belägg på
målspråksavvikande konnektorbruk.
Om man jämför resultaten med CEFR-kriterierna kan man konstatera att
resultaten bara delvis stöder det som sägs i kriterierna och därmed resultaten
av Carlsens (2010) undersökning. På nivå A1 förväntas inlärarna kunna

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
använda konnektorerna och samt sedan. Det finns inte några belägg på
målspråksavvikande användning av och men informanterna på nivå A1
använder oftast pronomenet den (möjligen enligt engelskans then) istället för
sedan, vilket innebär att resultaten av denna undersökning inte fullständigt
motsvarar CEFR-kriterierna.
Vad beträffar konnektorbruket på nivå A2 sägs det i CEFR-kriterierna att
inlärarna förväntas kunna använda konnektorerna och, men och därför att.
Liksom på nivå A1 saknas det belägg på målspråksavvikande användning av
och. På men förekommer det i sin tur ett belägg där informanten har använt men
i stället för utan, något som också Meriläinen (2000, 182) hänvisar till. Annars
förekommer det inte några belägg på målspråksavvikande användning av men.
Vad gäller därför att har informanterna dock en tendens att endast använda
därför. Därutöver finns det också två belägg på finskans koska inom parentes.
Med därför att har inlärarna alltså fortfarande svårigheter på denna nivå. Vidare
bör det också påpekas att den i stället för sedan också förekommer ganska ofta
på nivå A2.
Att det inte finns några belägg på målspråksavvikande konnektorbruk på
nivå B1 kan tolkas som ett tecken på att inlärarna når en större kontroll över sitt
konnektorbruk på de högre CEFR-nivåerna, precis som CEFR-kriterierna
förutspår. På denna punkt motsvarar resultaten av denna undersökning
Carlsens (2010) resultat. Å andra sidan måste man dock notera att det också kan
bero på att det inte finns särskilt många texter i materialet som uppnått nivå B1.
Målspråksavvikande konnektorbruk kan i många fall förklaras av
tvärspråkligt inflytande. Analysen har visat att inlärarna ganska ofta använder
konnektorer från andra L2 som de kan. Vidare använder de målspråksenliga
ord, som den eller vem, som liknar engelska eller tyska konnektorer. Det faktum
att andra L2 påverkar inlärarnas konnektorbruk stöder också resultaten av
Kerr-Barnes (1998) undersökning.
Tvärspråkligt inflytande är ändå inte den enda förklaringen till
målspråksavvikande konnektorbruk. När informanterna på nivå A2 använder
semantiskt närliggande konnektorer är det snarare ett tecken på en bristfällig
kontroll över konnektorbruket. Att inlärarna på nivå A2 har använt konnektorn
som i stället för när eller att är också svårt att förklara med tvärspråkligt
inflytande och skulle kräva fortsatt forskning.
Som jag konstaterade i början av artikeln, har jag bara fokuserat på vad
inlärare INTE kan göra på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 vad gäller
konnektorbruket. För att kunna granska närmare vad som är kännetecknande
för konnektorbruket på olika CEFR-nivåer skulle man i framtiden behöva
granska konnektorbruket i sin helhet. Med andra ord bör man också granska
vad inlärare KAN göra på dessa CEFR-nivåer och på det sättet jämföra om
konnektorbruket i inlärartexterna motsvarar det som sägs i CEFR-kriterierna.
Därutöver borde inlärarnas konnektorbruk också jämföras med infödda
språkbrukares för att undersöka om svenskinlärare också över- eller
underanvänder vissa konnektorer vilket andra undersökningar med andra

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
målspråk har visat (Carlsen 2010; Crewe 1990; Granger & Tyson 1996; Hinkel
2001).
Denna undersökning har även visat att tvärspråkligt inflytande spelar en
betydande roll som förklarande faktor i inlärarnas användning av
målspråksavvikande konnektorer. Därför borde inlärarnas konnektorbruk
granskas ur ett tredjespråksinlärningsperspektiv för att redovisa hur
konnektorerna från olika språk är representerade i minnet och vilka faktorer
som kan förklara transferprocessen. Att undersöka konnektorer ur ett L3-
perspektiv skulle även vara viktigt med tanke på att transfer av funktionsord
från ett L2 till ett annat kräver fortsatt forskning, något som också De Angelis
(2007, 47) konstaterar.
I fortsättningen borde man också granska om explicit undervisning kring
konnektorer och satsbindning för inlärares diskurskompetens framåt.
Konnektorbruket är ett tema som inte alltid tas upp explicit i
språkundervisningen. Därför skulle det vara intressant att undersöka om sådan
undervisning skulle ha en positiv inverkan på inlärares förmåga att konstruera
enhetliga texter.
LITTERATUR
Alderson, J. Charles 2007. The CEFR and the Need for More Research. I: The
Modern Language Journal 91. S. 658–662.
Alderson, J. Charles 2010. Language testing-informed SLA? SLA-informed
language testing. I: Bartning m.fl. (red.) Communicative Proficiency and
Linguistic Development: intersections between SLA and language testing
research. EUROSLA Monograph Series 1. S. 239–248.
Canale, Michael 1983. From communicative competence to communicative
language pedagogy. I: Richards, J.C. & Schmidt, R.W. (red.) Language and
Communication. London. Longman. S. 1–28.
Carlsen, Cecilie 2010. Discourse connectives across CEFR-levels. A corpus based
study. I: Bartning m.fl. (red.) Communicative Proficiency and Linguistic
Development. Intersections between SLA and Language Testing Research.
Eurosla Monograph Series 1. S. 191–210.
CEFR = Gemensam europeisk referensram för språk. Lärande undervisning och
bedömning. Stockholm: Skolverket. 2007.
Crewe, W.J. 1990. The illogic of logical connectives. I: ELT Journal 44 (4). S. 316–
325.
De Angelis, Gessica 2005. Multilingualism and Non-native Lexical Transfer. An
Identification Problem. I: International Journal of Multilingualism. S. 1–25.
De Angelis, Gessica 2007. Third or Additional Language Acquistition.
Clevedon: Multilingual Matters.
Granger, S. & Tyson, S. 1996. Connector usage in the English essay writing of
native and non-native EFL-speakers of English. I: World Englishes 15. S. 17–
27.

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
Hammarberg, Björn 2001. Roles of L1 and L2 in L3 production and acquisition.
I: Cenoz, J. m.fl. (red.) Cross-linguistic Influence in Third Language
Acquisition: Psycholinguistic Perspectives. Clevedon: Multilingual Matters. S.
21–41.
Hammarberg, Björn 2010. The languages of the multilingual. Some conceptueal
and terminological issues. I: IRAL – International Review of Applied
Linguistics in Language Teaching 48 (2–3). S. 91–104.
Hasselgren, Angela 1994. Lexical teddy bears and advanced learners. A study in
the ways Norwegian Students cope with vocabulary. I: International Journal
of Applied Linguistics 4. S. 237–258.
Hellspong, L. & Ledin, P. 1997. Vägar genom texten. Handbok i
brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hinkel, Eli 2001. Matters of Cohesion in L2 Academic Texts. I: Applied Language
Learning 12 (2). S. 111–132.
Hulstijn, Jan H. 2007: The Shaky Ground Beneath the CEFR: Quantitative and
Qualitative Dimensions of Language Proficiency. I: The Modern Language
Journal 91. S. 663–667.
Hulstijn, J.H., Alderson, J.C. & Schoonen, R. 2010. Developmental stages in
second-language acquisition and levels of second-language proficiency:
Are there links between them? I: Bartning m.fl. (red.) Communicative
Proficiency and Linguistic Development: intersections between SLA and
language testing research. EUROSLA Monograph Series 1. S. 11 –20.
Kerr-Barnes, Betsy 1998. The Acquisitions of Connectors in French L2 Narrative
Discourse. I: Journal of French Language Studies 8 (2). S. 189–208.
Kormos, Judit 2011. Task complexity and linguistic and discourse features of
narrative writing performance. I: Journal of Second Language Writing 20. S.
148–161.
Lahtinen, Sinikka 2010. “Min kompis plejar drums”. Engelskans inflytande på
finska högstadieelevers svenska. I: Falk m.fl. (red.) Svenskans beskrivning
30. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. S.
177–186.
Lahtinen, S. & Toropainen, O. 2013. En bedömningsskala – två kontexter:
Bedömarkommentarer om bruket av CEFR-skalan. I: Chrystal, J-A. m.fl.
(red.) Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. S. 92–
102.
Little, David 2007. The Common European Framework of Reference for
Languages: Perspectivs on the Making of Supranational Language
Education Policy. I: The Modern Language Journal 91. S. 645–655.
Martin, M., Mustonen, S., Reiman, N. & Seilonen, M. 2010. On Becoming an
Independent User. I: Bartning m.fl. (red.) Communicative Proficiency and
Linguistic Development: intersections between SLA and language testing
research. EUROSLA Monograph Series 1. S. 57–81.
Meriläinen, Heikki 1997. Konnektorer i bruk. Finska abiturienters
inlärarsvenska ur ett textlingvistiskt och språkkontrasterande perspektiv.
Doktorsavhandling. Joensuu: Joensuun yliopisto.

Vaakanainen, Veijo 2016. Den kommer tiden som vi måste ta pepperkakorna ute – Målspråksavvikande konnektorbruk
på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. I: Kolu, Jaana, Kuronen, Mikko & Palviainen Åsa (red.): Svenskan i Finland 16.
Jyväskylä Studies in Humanities 298. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. S. 153–166.
Meriläinen, Heikki 2000. Om bruket av konnektorer i ett språkpedagogiskt
perspektiv. I: Keski-Raasakka, K. & Söderholm, P. (red.) Svenskan i Finland
5. Joensuu: Joensuun yliopisto. S. 177–188.
Müller, Simone 2005. Discourse Markers in Native and Non-Native English
Discourse. Amsterdam: John Benjamins.
Nyström, Catharina 2001. Hur hänger det ihop? En bok om textbindning.
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Selj, Elisabeth 2010. Utfordringar ved narrativ tekstskriving når norsk er
andrespråk. I: Nordand 2/2010. S. 35–60.
Topling = Topling-projektets hemsida. Jyväskylä, Institutionen för språk och
Centrum för tillämpad lingvistik, Jyväskylä universitet.
https://www.jyu.fi/hum/laitokset/kielet/tutkimus/hankkeet/topling/s
e [hämtad 7.12.2015]
Vaakanainen, Veijo 2016. Konnektorer i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1,
A2 och B1. En longitudinell analys ur ett funktionellt perspektiv. Pro
gradu-avhandling.
Vagle, W., Sandvik, M. & Svennevig J. 1993. Tekst og kontekst: en innføring i
tekstlingvistikk og pragmatikk. Cappelen: Oslo.
Viberg, Åke 1993. The acquisition and development of of Swedish as a first and
as a second language. The case of clause combining and sentential
connectors. I: Kettemann, B. & Wieden, W. (red.) Current Issues in European
Second Language Acquisition Research. Tübingen: Gunter Narr Verlag. S.
293–306.
Viberg, Åke 2001. Age-related and L2-related features in bilingual narrative
development in Sweden. I: Verhoeven, L. & Strömqvist, S. (red.) Narrative
Development in a Multilingual Context. Amsterdam: John Benjamins. S. 87–
128.
Williams, S. & Hammarberg, B. 1998. Language Switches in L3 Production.
Implications for a Polyglot Speaking Model. I: Applied Linguistics 19 (3). S.
295–333.